Japan visar att den gamla världens skuldpolitik är på väg att försvinna. Landet vägrar att använda skattesänkningar finansierade av ökad skuld, trots politiskt tryck inför valet i juli. Japans ekonomi har under lång tid förlitat sig på låga räntor, subdued inflation och enorma statsskulder som nu närmar sig 9 biljoner dollar. Sedan 2019 har priset på japanska 30-åriga statsobligationer fallit med nästan hälften, vilket skapat förluster för investerare och Bank of Japan. Räntan för dessa obligationer har stigit till nästan 3 procent, en markant ökning från 0,2 procent före pandemin. Detta påverkar global ekonomi då över 1,1 biljoner dollar av USA:s statsskuld är i japanska händer, och räntorna på långa obligationer i USA, Storbritannien och Tyskland ökar. Marknaden signalerar att den nuvarande skuldsättningen är ohållbar, vilket kan leda till högre räntor och politiska utmaningar. Japan, med en handelsöverskott mot USA och säkerhetsgarantier sedan 1960, är särskilt drabbat, vilket kan öka risken för en global skuldkris. Regeringar och företag måste nu omvärdera sin skuldutgivning och centralbankernas räntepolitik, då högre långa räntor kan tvinga fram en ny ekonomisk era. Samtidigt ökar inflationen i Japan, vilket kan skapa ytterligare press på räntorna i väst. Denna utveckling kan få politiska konsekvenser, särskilt för länder med stora skulder, och markerar slutet för den skuldbaserade ekonomiska modellen som har dominerat under decennier.